söndag 4 oktober 2015

Livet livet livet

Man är aldrig beredd på det värsta fast man borde.
Särskilt jag borde väl alltid vara beredd på det värsta.
Tusen turer kring att barnen skulle åka med sin pappa på stort släktkalas i Spanien slutade i total katastrof.
Sonen tog till slut sitt förnuft till fånga och sa att jobb går före nöje TROTS hans pappas puckade försök att få honom att följa med.
Dotter gav till slut vika för hans oerhörda tjat.
Hon skulle åka med
Blev hämtad i morse, hann bara sätta sig i bilen så började attacker och anklagelser, inte minst gentemot mig. Hon vägrade ta skit, försvarade sin mamma,  grälet urartade, de stannade på en bensinmack. Dottern försökte ta sig därifrån.
Pappan fick vansinnesutbrott.
Blev oerhört hotfull.
Människor kom springande till hennes undsättning.
En vänlig människa tog hand om henne och skjutsade hem henne.
Och jag har nu tillbringat hela dagen med att trösta och prata.
Hemska barndomsminnen har kommit fram.
En del jag vetat om, en del inte.
Mitt livs stora misstag, att skaffa barn med en psykopat.

Inga kommentarer: