onsdag 31 december 2014

Den där mörka platsen

Ser andra säsongen av "Orange is the new black" och Piper pratar om den där mörka platsen, om hur hon inte vet om hon alltid haft den eller om den kommit nu.
Jag tänker på min mörka plats, på allt mörkt jag gjort och tänkt.
Inte för att på något sätt skadat någon utan bara för att skydda mig själv och mina barn.
Jag har varit en tigerhona.
Jag har varit en krigare på alla sätt.
Men visst, jag har varit på mörka platser och jag tror inte jag är fri från allt.

Paris

Fick en ide, en tanke om att åka dit över nyår.
Men någonstans inom mig inser jag att jag bara flyr och flyr.
Jag reser inte av lust, jag reser av ångest.
Måste ändra på det.
Reser givetvis av lust också men måste helst sluta med flyktresandet.
Jag har ett flyktbeteende.
Ibland flyr jag in i böcker, filmer, ibland in i vinet.
Ibland in i meningslösa nonsensspel på nätet.
Men flyr gör jag likförbannat.
Jag vet bara inte alltid vad det är jag flyr ifrån.

Ett piano

Det hade jag som liten.
Ett eget piano, ja för det var bara jag i min familj som kunde spela på det.
När jag fick barn tänkte jag att det skulle vara så roligt att ha ett piano igen, att de kanske skulle vilja lära sig spela.
Men det blev liksom aldrig tid mellan all fotbollsträning och alla ponnier vi skulle ta hand om.

Jag längtar fortfarande efter det där pianot.

Helst av allt vill jag bo så att jag kan ha en flygel i mitt vardagsrum. Ja jag är så pretentiös så man dör.

Men varför inte.

fredag 26 december 2014

Du är finast i hela världen


så säger nyaste kärleken.
Men han säger också något annat, något ännu finare.
Du har så fina barn och du har all anledning att vara stolt över dem.
Han, den där andre, han som stal mitt liv, han hade inga höga tankar om mina barn alls, han kunde till och med säga saker som att han inte kunde tänka sig ett liv tillsammans med mig pga min son.... men den gången bad jag faktiskt honom att dra åt helvete på riktigt. 
Och jag är så glad över att han faktiskt drog åt helvete och att jag fick chansen att träffa en sån fin man.

Den goda viljan

Den präglar mycket av mitt liv.
Att jag haft den själv men kanske framförallt att jag misstagit mig på att andra också haft den.
Just så.
En god vilja, en god avsikt.
Mitt misstag.
För alla har nu inte det och det har tagit mig så oerhört många år att inse det.

lördag 13 december 2014

Jag vågar inte fråga

Det är så mycket jag inte vågar fråga.
Så rädd för att få fel svar, så rädd för svar som tyder på att något inte stämmer.

Jag är så skadad av flera års lögner, av undanflykter och grandiosa förklaringar.

Alltså inte av honom, av någon annan.

Så med tio dagar kvar till julafton vågar jag inte fråga vad han ska göra då. Han kan ju fråga mig kan man ju tycka men så enkelt är det inte alls för jag har en självklar tillhörighet och det har inte han som varken har föräldrar i livet eller egna barn.

Det är jag som måste bjuda in honom.

Det är jag som b o r d e bjuda in honom.

Jag vill fira jul med honom men jag är inte så säker på att det är bra för vår relation att tvinga in honom i det som jag för två år sen kallade en Golgatavandring.

Min lilla skruttunge

Så både tänker och säger jag ofta om sonen, med djupaste kärlek förstås. När jag säger det till honom så gör jag det med ett tonfall som inte kan missförstås.
Och han protesterar aldrig.
Vi har en särskilt nära kontakt han och jag.
Jag tror det blir så när man gått igenom så mycket svårt tillsammans.
Tänker på alla dessa oändliga gånger när jag fört hans talan i olika sammanhang där han varit närvarande. Hur jag alltid talat till honom, ställt frågan, "är det ok att jag berättar det här nu ?", alltid haft honom med mig, aldrig någonsin gått förbi honom.
Han vet att han kan lita på sin mamma, alltid och hela tiden.

fredag 12 december 2014

Vi skriver listor

Låter ju helt galet.
Men jag är, bland mina vänner, känd som den som alltid skriver listor och i särskilt speciella och viktiga sammanhang även tidplaner när jag t ex ska ha middag för många personer.
Ska jag resa bort, gör jag listor, jag gör planer, räknar ut hur många olika outfits som behövs, vad som ev kan användas mer än en gång osv.
Ja jag är en strukturerad person minst sagt.
Och det är han också.
Inte riktigt på min nivå dock men vilken man kan rimligtvis vara det :-)
Och det är så himla skönt, vi kan skratta åt varann, åt oss själva samtidigt som vi i hemlighet tycker att det är det enda rätta sättet.

Har så mycket kärlek i mitt liv

Han gör upp planer, jag finns i hans framtid. Han vill visa mig platser han vill åka till nya platser med mig. Precis så har jag känt när jag brytt mig om någon på djupet och det känns bra, väldigt bra faktiskt.
Och barnen kommer hem till jul, nåja det ena bor ju här jämt men ändå, det känns stort och märkvärdigt fint med en jul tillsammans, det är tre år sen nu. 
Och all kärlek jag får från mina barn den är ju helt fantastisk.

tisdag 9 december 2014

Hela livet

Han håller om mig och viskar "så här kan jag ligga hela livet" och jag blir stel av rädsla.
För jag är så skadad av någon som sa att jag var finast i hela världen i flera år och samtidigt aldrig menade det.
Åtminstone gav det honom ingen anledning att avstå från att säga samma sak till andra.
Så nu när någon säger så vackra saker, när någon smeker mig på kinden i evighet och på alla vis förefaller så innerlig, så sann, så ärlig. Så kan jag ändå inte tro, vågar inte släppa efter.
Vågar inte mer göra mig sårbar.
Och jag tänker att jag för alltid förlorat något.
Och kanske jag bara ska döda den som tog allt ifrån mig.

onsdag 3 december 2014

Barnen tänker verkligen lämna boet

Ja de tänker gemensamt lämna landet t o m.

Älskade finaste storasyster tänker ta med sig lillebror till det stora landet i söder.

Till hennes älskade Melbourne där hon vill leva och hon säger "jamen jag har ju tjatat så länge på honom att han måste resa, jobba utomlands, men det kommer ju inte att hända så jag tänker att jag tar med mig honom" .
Och jag tänker att hon har mer kärlek i sig än vad som är möjligt.
Men också att jag lyckats med att få mina barn att älska varandra och att det är så fullkomligt underbart.
Att jag kan sitta nöjd med det bara.