lördag 27 november 2010

BodyCombat

Ja det körde jag idag.

Hela mitt liv känns som ett dj-a combat så det är ju passande.

Sparka och slå, helt i min smak faktiskt.

Helt beroendeframkallande, hade jag inte precis druckit ett par glas vin så hade jag ställt mig och tränat sparkar framför fönstret.

You watch out liksom !

fredag 26 november 2010

Så växlar vi till "Spartacus"

Åh....en svältfödd kvinna behöver bara titta på ett avsnitt av "Spartacus" på TV6.

Bara ett litet tips för er som känner er så.

Kan möjligtvis betraktas som ett slags aningen mer kulturell variant av porrtidning särskilt för kvinnor men nåväl njut och se.

Existentiellt mod

Vilken fantastisk historia ikväll på Skavlan.

Nando Parrado.

"When you die, nothing happens"

Vi ska dö men vi tar ändå ett steg i taget på vägen dit.

Titta på reprisen om ni kan.

söndag 21 november 2010

Att bo på två håll

Och leva sitt liv med ett ben i varje stad.

Det sliter på många sätt.

Igår kväll drabbades jag av en ensamhetskänsla som var djupare än vad jag känt på länge.

Satt ensam hemma, ingen här i den lilla staden hade tid eller ville umgås och samtidigt i den stora staden var jag bjuden till mat och roligt umgänge men hade tackat nej eftersom att åka dit på en lördag när jag just åkt hem på fredagen och sen ska tillbaka på måndagmorgon liksom känns aningen arbetssamt.

Men det här är ju effekten av att jag delar på mig, jag underhåller inte vänner och umgänge här i min hemstad utan glider sakta över till storstadsumgänge, här hemma tror gamla bekanta att jag kanske inte längre är så intresserad av att umgås samtidigt som jag inte har något självklart enkelt umgänge i storstaden.

Och jag känner igen det, har gjort det här förut, då när jag flyttade från hemstaden för att jag träffat kärleken, där jag blev kvar i 7-8 år och lagom hade skaffat några nya fina vänner men tyvärr tappat en del i hemstaden när det var dags att flytta hem igen, då med två pyttesmå barn.

De gamla vännerna från den andra staden har jag numera bara sporadisk kontakt med och hade det inte varit för facebook hade den varit noll nu.

Så vart vill jag komma, jag vet inte riktigt, kanske att jag inte vet om jag orkar leva så här, att det är dumt att bo i storstaden också, att försöka skapa mig ett liv där, kanske ska jag hålla mig här hemma, resa till arbetet och sen hem, varje dag, skapa mitt liv här, koncentrera mig.

Men så tänker jag att nästa vecka har jag två roliga saker inbokade, en middag hemma i min pyttelilla lägenhet för några vänner och det är första gången, har inte bjudit hem någon tidigare och så har jag en nätverksträff på jobbet med ett gäng superroliga tjejer.

Så jag kan ju inte bara bestämma mig utan får väl låta livet tuffa på och se vad det blir till slut.

fredag 19 november 2010

Min dotter är allt det jag aldrig blev

Och jag är så innerligt stolt över henne.

Hon kom hem efter en vecka i mörkaste Småland där hon varit på kurs med nya jobbet en vecka och hade bestämt sig.

"du vet mamma, nu har jag haft mycket tid att tänka och nu har jag bestämt mig för att söka till Lund ÄVEN om xxx inte gör det"

Hon och pojkvännen har pratat mycket om var de ska plugga, ATT de ska plugga är liksom ingen tvekan eftersom båda gick ut med högsta betyg och kan välja precis vad de vill.
Hon vill till Lund och han vill stanna i Uppsala och jag har varit rädd att hon skulle vara den typiska flickvännen som anpassar sig men jag borde vetat bättre.

Hon gör som hon vill och hoppas att han följer efter men gör han inte det så går det bra ändå.

Så otroligt stolt över dig gumman !!

Det blir Skåne för mig i framtiden hur det än blir och det gillar jag verkligen.

måndag 15 november 2010

Allt bara rasar

Det är skit på jobbet, tungt och rörigt, orkar inte riktigt, trivs inte alls.

Utvecklingssamtal med sonen i skolan, känns som om allt går åt helvete för honom.

Kärleken har ingen tid och känner sig bara pressad av mig, jag ber honom säga att vi är over and out men han vägrar. Jag säger att jag bara är en börda för honom och han säger NEJ NEJ så är det verkligen inte. Jag säger att jag måste få höra honom säga att han VILL träffa mig trots att tiden inte räcker till. Han säger att han vill det och jag frågar varför han har så svårt att uttrycka det då.
Till slut säger jag "du får väl höra av dig nån dag om du vill träffas...." och han säger med bruten röst "nej säg inte så".
"Du måste ge mig någonting" säger jag och avslutar samtalet.

Nu har det gått fyra timmar och inte ett ljud från honom så jag ställer in mig på att försöka släppa honom, det vore förmodligen ganska hälsosamt för mig själv.

Har så mycket annat att fokusera på.

Tråkiga skitsaker.

Behöver glädje och kärlek utöver det, inte vånda, ont i magen och hjärtesorg.

lördag 13 november 2010

Hemmakatt

Ett uttryck bara, jag har ingen katt.

Det är jag som känner mig som en hemmakatt för jag trivs så oerhört bra i min nya lägenhet vilket blir lite lustigt eftersom den ligger mitt i stan och jag hade sett fram emot allt jag skulle göra sen när jag flyttade till stan.

Så nu SKA jag gå på bio ikväll, inte bara mysa i soffan och njuta av hur fint allt blivit här.

fredag 12 november 2010

Längtar efter kärlek

Det kanske låter märkligt men jag skickade nyss de orden i ett sms till kärleken.

Han som är min kärlek men inte precis strösslar med just kärlek.

Vi ses ju så sällan, är så upptagna på varsitt håll hela tiden, båda två, inte bara han.

"Vi har ju hela livet framför oss" säger han men jag känner inte så, jag känner att livet är här och nu och att man inte alls vet om man har så mycket kvar av det där livet som vi går och väntar på.

Vi bor i olika städer, har barn, jag på heltid, han på nästan heltid eller all den tid när han inte är ute och reser med jobbet ungefär.

Vet inte om jag orkar med det här.
Längtar så otroligt mycket efter kärlek, mer kärlek, närhet och värme lite oftare än en gång i veckan.
Ja kanske ska man vara nöjd med det man har, jag har i allafall kärlek nån gång i bland, inte alla som har det.
Men jag är inte nöjd, det har jag väl aldrig varit med nånting om jag ska vara ärlig.

Mitt öde förmodligen.

tisdag 9 november 2010

9 november

Ett datum att minnas.

Blev påmind idag om att den 9 november både var den dagen när Berlinmuren föll OCH datumet för Kristallnatten.

För min personliga del så var det ett livsavgörande datum och den dagen då jag gjorde något jag aldrig trott mig vara kapabel till. Den dagen då jag ringde till min älskades officiella flickvän och avslöjade allt.
En händelse som man antingen kan välja att minnas som att muren föll eller som någon slags kristallnatt.

Funderar på hur hon minns den här dagen.