lördag 3 januari 2009

Restauranger i Paris

Jag har ätit en massa god mat men tyvärr druckit dåligt vin, det blir ju lätt så när man är själv och bara beställer vin per glas.

Sista dagen åt jag den dyraste lunch jag någonsin ätit när jag och sonen hamnade på en utsökt liten fransk restaurang med sådär riktigt superarroganta kypare som bara finns i Paris tror jag.

Vi välkomnades av en mycket trevlig hovmästare och där blev man ju lite lurad kan jag säga.

För sen kom en servitör som när vi inte kunde bestämma oss utan bad om ett par minuter till fick nåt vilt i blicken och sen liksom vägrade notera oss på säkert fem minuter.

Men då djävlar då spände jag blicken i hovmästaren och viftade menande med menyn och visade tydligt att här sitter inte någon mesig turist som ni kan behandla som ni vill.

Hovmästaren skickade då fram en annan servitör vilket förmodligen gjorde servitör nr 1 galen av ilska.

För när han ändå var tvungen att leverera fram maten så satte han ner den på bordet samtidigt som han tittade i taket.

Hans liv är nog inte så roligt var jag tvungen att tänka för att liksom inte hugga gaffeln i benet på honom när han gick förbi.

Gott var det men sjukt dyrt, har totalt förträngt den notan, dricks blev det INTE.

På nyårsafton var jag lite orolig för att allt skulle vara bokat och att vi skulle bli tvungna att köpa nåt på gatan men så var det absolut inte.

Alla restauranger hade speciella nyårsmenyer som givetvis var dyrare än vanligt men vi hade tur och fick en helt suverän middag på en trevlig restaurang, enda minuset var att vi satt ute på den inglasade verandan och efter ett par timmar var det lite kallt.

En annan kväll blev det lite jobbigt framförallt för sonen när hans mamma två gånger i rad reste sig och gick från en restaurang där vi satt oss och fått menyer.

Tyckte jag också var jobbigt men till skillnad från den där rädda Tricky som en gång började skriva här så är jag numera inte så rädd.

Första stället fick vi sista bordet och efter en liten stund förstod vi varför, två meter från köksdörren och där sprang alla förbi, ljudet var högt och jag insåg att den här middagen kommer jag inte att njuta av så vi reste oss och gick.

Nästa ställe hade en ganska billig meny och det visade sig vara en extrem turistfälla.

Av en händelse tittade jag på vinlistan bara för att kyparen dröjde lite, det skulle han inte ha gjort för jag trodde inte mina ögon när jag såg att en läsk kostade 8 euro. Jag lämnade över den till sonen som har bättre ögon för säkerhets skull och faktum var att alla drycker kostade mer än dubbelt så mycket som på normala restauranger.

Så då gick vi därifrån också.

Tänkte då på när jag var i Paris första gången med mina föräldrar.

Jag var 14 år och absolut allt som mina föräldrar gjorde var pinsamt.

På en restaurang tappade kyparen en hel pizza i knät på min pappa och jag nästan dog för att det var så pinsamt.

Så här i efterhand är det ju svårt att förstå för det var ju inget min pappa gjorde men ändå skämdes jag.

2 kommentarer:

Maja sa...

Skönt att du är hemma. Jag har saknat att läsa känner jag nu. Välkommen hem!

Anonym sa...

Så gör jag också. Passar inte menyn eller priserna mig så går jag. Det finns ingen anledning att lida sig igenom en middag för personalens skull. De får nya gäster hela tiden och man är glömd efter fem minuter. Men själv vill man minnas med glädje!