söndag 7 januari 2007

Satsa eller softa ?

Brytningstid.

Ska jag satsa på ny karriär eller ska jag satsa på en softare tillvaro ?

Läser en artikel om "svenskön" Koh Lanta i Thailand, om alla de svenskar som valt att bosätta sig där och leva ett lugnare liv.

Känns som om jag grubblat över det i hela mitt liv.

Befinna sig i hetluften, vara viktig, fatta beslut, tjäna pengar, springa, stressa, känna livet försvinna ?

Eller är det det som ÄR livet ?

Vad är egentligen livet ?

Skulle jag vara lycklig på en paradisö ?

Är det så enkelt ?

Just nu ska jag fatta viktiga beslut om min egen framtid, måste känna att jag orkar satsa på detta nya om det ska vara ngn mening och då sitter jag och drömmer om en soft tillvaro på en paradisö istället.

Är det rädslan som knackar på igen, rädslan att jag inte ska räcka till, inte alls göra succé och därför kanske det vore så mycket enklare att inte satsa, inte våga utan istället lägga mig på stranden och bara softa....??

3 kommentarer:

hedgehog-sara sa...

men gissa om man tänker så... det gör jag ofta.
skita i allt, säga upp sig, sälja huset och alla saker och flytta till ett varmt land. Där bor man vid havet och driver ett litet svenskt café, dit alla svenskar på semester kommer och dricker Gevalia. Och man sitter på kvällarna med ett glas vin och ser ut över havet och känner att det här är livet.

Men - som du undrar jag om det inte bara vore det enklaste. Och vad är det som säger att man skulle trivas med kackerlackor och äckliga djur längre än en chartervecka :)

TrickyTricky sa...

Nej det är väl det man får trösta sig med, kackerlackorna som bor i paradiset.
Jag har som tur är gjort ett försök en gång när jag var yngre och jag upptäckte då att livet på en strand inte är så enkelt som man kanske vill tro. Fast emellanåt glömmer jag ju alla baksidor och längtar.

nike sa...

Fast jag hänger gärna med...Är en jäkel på att baka svenska kanelbullar!