fredag 22 december 2017

Vi är som tonåringar

Vi pusslar in egen kväll mitt bland allt umgänge med våra barn.
Vi är som tonåringar, vi pussas och kramas överallt och vi åker för långt med tunnelbanan och får åka tillbaka.
Det är fullkomligt underbart och så otroligt oväntat.

Vi pratar och pratar

Eller snarare skriver och skriver men vi pratar också och typ längtar ihjäl oss.
Så han bokar ett tidigare flyg hem till Sverige, för att träffa mig.
Jag möter på Arlanda, nervös, t o m rädd för att inte ens känna igen honom.
Rädd för att inte känna lika mycket längre.
Rädd för att det ska vara som en semesterflirt, liksom inte hålla i gråkalla Sverige.
Men han kommer där på Arlanda och mitt hjärta bara smälter, jag smälter och vill bara vara i hans famn.
Och vi är i varandras famn i tre dygn, en famn ingen av oss vill lämna.

När man liksom hittar hem

Vi hade tre helt fantastiska dygn tillsammans.
Vi pratade oavbrutet.
Vi gick över broar och gränser ingen av oss någonsin passerat tidigare.
Det var fullständigt magiskt och nästan ofattbart.
På något sätt började vi älska varandra utan att ens varit fysiskt nära.

tisdag 19 december 2017

Nämen dags för nya äventyr

På en dejtingsajt träffade jag den här mannen som enligt sin text "bodde i Portugal på vintern och i Sverige på sommaren"
Jag hade i min text skrivit att jag drömde om ett hus i Frankrike eller Portugal.
Nåja däremellan fanns det rätt så mycket som förenade oss.
Men en väldigt grå dag i november tog jag ett beslut som skulle förändra mitt liv fast det visste jag såklart inte då.
Jag hoppade på ett plan och blinddejtade i Portugal.
Jag hade tänkt hotell men han skrev, jag bor i ett stort hus, du kan få ett eget våningsplan.
Och jag tänkte, varför inte.
Vi pratade och pratade, vi skrattade, han var ett under av omtänksamhet.
Efter två dagar tittade jag på honom och tänkte att han var så fin och att jag längtade nåt oerhört efter att vara nära.
Fortsättning följer...

fredag 21 oktober 2016

Jag byggde mig ett drömliv

Ja så minns jag det ikväll när jag ser Peter LeMarc och obarmhärtigt slungas tillbaka till 1992 och en fantastisk konsert på Carlforsska gymnasiet i Västerås, en skolaula, en så liten lokal att Peter dansade runt i gångarna och vi kunde ta på honom om vi ville.
Det var en särskild kväll, det var vår första kväll "ute" efter att vi fått vår första barn. Vi älskade båda Peter LeMarc, spelade ofta hans musik, sjöng med i hans texter, berördes. Tyckte ofta de handlade om oss, på ett väldigt vemodigt kärleksfullt sätt. Vi borde förstått att det enda vi hade kvar var det desperata.
Men jag minns vem jag var då, jag minns hur jag kände, vad jag tänkte.
Och jag minns hur jag byggde mitt drömliv.
Allt var så perfekt.
Vårt fina hus, allt inom räckhåll, alla Västerås idrottsarenor på gångavstånd. Granne med en fin liten skola.
Vi hade så många drömmar om livet.
Sorgen den dagen vi döpte vårt andra barn och vi båda visste att allt var över.
Den ofattbara sorgen just den dagen är ett av mitt livs mest smärtsamma minnen.
Och Peter LeMarc kommer för alltid vara den som satte ord på vår hopplösa omöjliga kamp.

måndag 17 oktober 2016

Psykopatpappan

Det är 22 år sen vi separerade, barnen är vuxna, man tror att det är över.
Men det är aldrig över, kriget, vansinnet fortsätter.
Det kommer inte vara över förrän han är död, han eller jag.
Tittar på en engelsk deckare och tänker att mitt liv är som en riktigt vass engelsk deckare. Fullständigt fasansfullt.
Ondska, hat, vansinne.
Och jag har för länge sen gett upp försöken att skydda mina barn.
Jag försöker bara överleva honom nu.

söndag 22 maj 2016

Skriva bok om nätdejting

Ja det är säkert många av oss som känt sig kallade men ändå inte genomfört det.
Nu har någon jag nätdejtat gjort just det.
Känns sådär lite lagom obehagligt faktiskt. http://tricky-pretty.blogspot.se/2009/05/himlen-dartill-gar-bra-men-inte-bonden.html
Alltså jag har ju helt tappat det när det gäller att länka osv.
Men den som skrivit en bok är den personen jag skriver om i inlägget om Himlen därtill.
Och ja, vi träffades på en lite obskyr dejtingsajt.
Rätt övertygad om att han träffade sin medförfattare och flickvän på samma sajt.
Måste ju läsa boken.